Gunnar Berg

Skolans uppdrag 13: Sammanfattning av blogginläggen 1-12 om skolans uppdrag

Jag avslutar här serien av korta texter om skolans uppdrag med en sammanfattning av de tidigare utlagda tolv blogginläggen som behandlar detta tema. Nedan angivna siffror med fet stil inom parentes hänvisar till vilket eller vilka av de tidigare inläggen om skolans uppdrag (det första lades ut i aug. 2011)  som textavsnittet knyter an till.

    Skolans verksamhet handlar i grunden om utbildning ochbildning. Utbildning, eller skolans kompetensutvecklandeuppdrag, fokuserar statens och samhällets strävanden att anpassa verksamheten till arbetsmarknadens behov. Annorlunda uttryckt syftar utbildningen till att genom utveckling av det s.k. humankapitalet främja makroekonomisk tillväxt (1-3). Nyckelordet i sammanhanget är entreprenörskap, och ett av skolans deluppdrag är mot denna bakgrund att verka för att elever utvecklar ett entreprenöriellt förhållningssätt (4).

    Bildning sätter skolans kulturreproducerande uppdrag i centrum. Några entydiga definitioner av bildning existerar knappast. Däremot kan vi genom att betrakta bildning från olika perspektiv lyfta fram begreppets variationsvidd. Detnyhumanistiska perspektivet lyfter fram det klassiska bildningsidealets fokus på individens personlighetsutveckling.Medborgaridealet har att göra med kunskapsbehov i förhållande till ett samhälleligt nyttotänkande. Självbildningsidealetuppmärksammar bildning som såväl ett odlande av individers själsförmögenheter som på bildningens nytta för samhället (5). En koppling mellan dessa synsätt öppnar sig i John Deweys filosofi. Dewey placerar eleven i centrum, men gör det i perspektivet av mötet mellan industrialism och marknadsekonomi å ena sidan, och den enskilda individens inre personlighetsutveckling å den andra (6). Den svenske folkbildaren Carl Cederblad, som i huvudsak verkade under mellankrigsåren, gjorde ett lovvärt försök att knyta ihop de olika perspektiven genom att definiera bildning som en kombination av vetande, vett, hut och hållning (12).  

    Ett nyckelord i skolans statliga styrning är likvärdighet. Detta begrepp kan emellertid inte betraktas som ett uppdrag i sig, utan snarare som en statlig anvisning om de värdepremisser som ska känneteckna genomförandet av skolans utbildnings- och bildningsuppdrag. Likvärdighet är emellertid ett gummibegrepp som kan tolkas på olika sätt, t.ex. likvärdighet som resultat eller likvärdighet som lika möjligheter. I den nuvarande politiska retoriken är det den sistnämnda tolkningen som dominerar det offentliga samtalet om skolan (7).

    Ett exempel på ett mer inofficiellt uppdrag som skolans också har att fullgöra är att förvara elever. Förvaringsuppdraget, som bl.a. tar sig bl.a. uttryck i regelverket om elevers skolplikt, innebär skyldigheter för elever, men också elevers rätt till en skola utan våld, förtryck och trakasserier. Den pågående samhällsdebatten om mobbning är en indikation på att de kommunala s.k. huvudmännen har svårigheter med att leva upp till detta rättighetskrav (8).

    En av nyheterna i den nya skollag som antogs av Riksdagen 1 juli 2011 är kravet på att skolans verksamhet ska vila på bl.a.vetenskaplig grund. Detta kan tolkas som att det endast är s.k. evidensbaserad kvantitativt orienterad forskning som räknas i sammanhanget. Vetenskaplighet handlar emellertid om något vidare än. Det är snarare forskningens problem, frågeställningar m.m. som avgör vilka analytiska verktyg och metoder som i enskilda fall är avgörande för val av forskningsstrategi (9 och 10).

    Att resonera om och analysera skolans uppdrag leder in oss påskolan som institution – som etablerad inrättning – i samhället. En världsledande institutionsforskare, Douglass North, pekar på att förekomsten av stabila institutioner är en nödvändig förutsättning för välstånd och samhällsutveckling. Skolan som institution är en av de mest etablerade institutionerna i samhället. Detta innebär att skolan inte bara är en institutionell hörnpelare för att fullgöra kompetensutvecklande- och kulturreproducerande uppdrag, utan även att skolan i vid bemärkelse utgör ett fundament för samhällets fortbestånd och utveckling (11).