Gunnar Berg

Skolorganisation och skolkultur 6: Skolinstitutionen som moraliskt frirum

Ett fungerande samhälle vilar enligt Douglass North (SNS förlag, 1993) på stabila institutioner som ger struktur åt vardagslivet, minskar samhälleliga transaktionskostnader och fungerar som vägledning och rättesnören för mänsklig samvaro. Han hävdar vidare att rättssäkra institutioner är en förutsättning för samhällens varaktighet och utveckling över tid.

     Skolan är en statlig institution vars uppdrag i samhället inte enbart handlar om barns och ungdomars utbildning och bildning, utan även om att fungera som en sammanhållande samhällelig ryggrad. Med Eva Forsberg och Erik Wallin (HLS förlag, 2006) kan vi se på skolinstitutionen som ett moraliskt rum som, inom de givna restriktionernas ramar, erbjuder de handlande aktörerna ettfrirum för egna och självständiga handlingar.

     Att betrakta skolan som ett moraliskt rum – eller frirum – öppnar för att skolinstitutionen betraktad som innehåll och form hamnar i fokus (se föregående blogginlägg). Detta ger i sin tur en grund för att uppmärksamma de moraliska värden som skolan ska värna om, men också peka på värden som skolan och enskilda skolor de facto står för. Med hjälp av begrepp sombildningsideal, läroplanskoder och  skolkulturer kan vi nalkas institutionella värdefrågor av detta slag.

       Men att betrakta skolinstitutionen som moraliskt frirumpockar även på att tidsbegreppet förs in i sammanhanget. En institution är per definition trögrörlig och stel i sina former, men den är inte statisk. De normer som ligger till grund för frirummets yttre gränser förändras kontinuerligt, och därmed omdanas även skolans moraliska frirum över tid .

      Vi kan således ställa frågor om vilka moraliska värden som präglade den i huvudsak regelstyrda skola som dominerade efterkrigstidens skolinstitution fram till 1990-talets början, och om vilka motsvarande värden som låg till grund för 1990-talets mer målstyrda skola. Av speciellt intresse i sammanhanget är att skärskåda de moraliska värden som dagens resultatstyrda skolinstitution bottnar i.

     Med koppling till tidigare blogginlägg om lärares ledarskap kan vi också vidga vårt intresse om skolan som ett moraliskt frirum till t.ex. 1940-talets lärverksinstitution där det då existerande institutionella frirummet öppnade för att såväl auktoritära som mer demokratiska ledarstilar tilläts existera sida vid sida inom en och samma skolinstitution.