Gunnar Berg

Skolorganisation och skolkultur 7: Frirumsteorin – en sammanfattning så långt…

De yttre gränserna för en tillåten skolverksamhet regleras av denstyrning som stat och samhälle utövar gentemot skolan som institution i samhälletStyrningen pekar ut skolans uppdrag och är till innehållet av ideologisk, juridisk och ekonomisk art.

     I pluralistiska samhällen, som det svenska, är emellertid skolans politiska styrning komplex och mångtydig. Detta medför att frågan var de yttre gränserna egentligen går för skolans samlade åtaganden i samhället inte låter sig besvaras enkelt. I ett nötskal vilar frirumsteorin på tesen att ju högre grad av töjbara institutionella yttre gränser, desto mer omfattande är frirummet för enskilda skolorganisationer för egna och självständiga handlingar. Det tillgängliga frirummet kan alltså beskrivas som skillnaden mellan den mångtydiga flora av uppdrag som skolan som institution av stat och samhälle är ålagda att genomföra och de operativa uppgifter som enskilda skolor som organisationer de facto bedriver och genomför.

          För att på ett samlat sätt greppa denna problematik krävs en uppsättning analytiska verktyg med förmåga att tränga in i och bena upp skolans och skolors samlade komplexitet i sina beståndsdelar. Frirumsteorins analytiska verktygslåda innehåller mot denna bakgrund en begreppsapparat som syftar att ligga till grund för sådana studier. Exempel på användbara begreppsliga verktyg i detta sammanhang är stat–samhälle, institution–organisation, uppdrag–uppgift, styrning–ledning, verksamhet–arbete, yttre gränser–inre gränser och avgränsad– utvidgad professionalism.

          Blogginläggen 1 till 6 i denna serie har i huvudsak varit inriktade på skolan som institution. I kommande bidrag kommer jag att koncentrera mig på frirumsteorin i förhållande till enskilda skolor som organisationer. Detta innebär alltså att perspektivet skiftar fokus från ett övergripande institutionellt perspektiv till ett mer vardagsnära organisations- och skolutvecklingsperspektiv.