Gunnar Berg

Att genomföra skolreformer 12: Organisationskultur som maktordning

Att genomföra skolreformer 12: Organisationskultur som maktordning

Ett av de vanligast använda begreppen när organisationers inre arbete och ledarskap uppmärksammas är organisationskultur. Ett standardverk inom den systemorienterade forskningslitteraturen är Schein bok Organizational Culture and Leadership. I litteratur av detta slag framställs organisationskultur som sociala företeelser som framför allt är knutna till den ”informella” organisationen. Detta innebär att vid studier av organisationskulturer uppmärksammas normer, föreställningar och interpersonella relationer som råder mellan de aktörer som är knutna till en arbetsplats. Vanligt förekommande begrepp här är organisationens ”anda”, ”klimat” och ”atmosfär”. Organisationskulturers innehåll kan i större eller mindre omfattning svara mot den ”formella” organisationens regler, anvisningar och föreskrivna uppgifter. Att arbeta för en balans mellan dessa delar i förhållande till organisationens mål, producerande arbete och omvärld framställs i denna organisationslitteratur (inte minst i Schein) som högt prioriterade ledarskapsuppgifter.

Men om vi vidgar perspektivet kan förekommande organisationskulturer även ses som uttryck för maktrelationer i form av oskrivna regelsystem som kan kopplas till såväl interna som externa aktörers intressen i förhållande till innehållet i organisationers operativa arbete. Att betrakta kulturer i det perspektivet förutsätter att kulturer inte bara uppmärksammas som organisationsinterna fenomen, utan att fokus även riktas mot yttre strukturella faktorers betydelse i sammanhanget. Exempel på sådana är organisationshistoria och institutionell inramning, kopplingar ägare (huvudman)-exekutiv och verksamhetens samhälleliga legitimitet. Problematiken för organisationens chefer och ledare blir då i sin förlängning en fråga om att också  kunna hantera intresserelationer som är av en annan art än socialpsykologiska relationsstörningar.

Begrepp som aktörsberedskap och kollektiv identitet, som tagits upp i tidigare blogginlägg, uttrycker maktrelationer som kommer till uttryck i förekommande organisationskulturer och som därmed har avgörande betydelse för hur reformer genomförs i praktiken.