Anders Fällström

Första avdelningsbesöket

Äntligen! Ända sedan jag började den 1 april och egentligen långt dessförinnan, har jag sett fram emot att få besöka alla avdelningar, såväl förvaltnings- som akademiska avdelningar. På grund av fullspäckat schema har det tyvärr dragit ut på tiden innan detta kommit igång, men under den gångna veckan fick jag så tillfälle att göra det första besöket!

Det var avdelningen för design som blev först ut och såväl under som efter de dryga två timmarna vi tillbringade tillsammans kände jag mig alldeles upprymd. Dels därför att det i allmänhet är så positivt att se allt gott och bra som görs i verksamheten, dels därför att just designområdet sätter fingret på många viktiga saker. Alla ämnen är såklart olika och har sina specifika utmaningar att kämpa med. Att få höra vilka utmaningar varje avdelning ser och vilket stöd man ser sig behöva i detta är också huvudsaken för avdelningsbesöken.

Vid mitt förra universitet hade jag under lång tid ganska mycket att göra med både Designhögskolan och Arkitekthögskolan. Designområdet är fascinerande därför att det kan spela en sådan viktig och bra roll för hela universitetet. Få områden torde som design kunna samarbeta både inom forskning och utbildning med andra ämnen och discipliner. Att till det se hur både designforskningen och designutbildningen vid Mittuniversitetet har ett mycket stort samhällsengagemang och en synnerligen väl uttänkt strategi kring internationalisering kan inte annat än göra mig ypperligt glad.

I våra diskussioner belyste vi också en mycket viktig sak: Varje ämnes särprägel. Jag har sett mycket dåliga exempel på hur man försöker trycka in t.ex. de konstnärliga ämnesområdena i mallar som styrs av våra vetenskapliga och då kanske oftast de naturvetenskapliga ämnenas kultur. Det kan gälla publiceringar, forskningsmedel och mycket annat. Att vi alla utanför de mer konstnärliga områdena inser och förstår att vi inte kan ”mäta” forskning, eller för den del utbildning, på samma sätt som för matematik, fysik eller biologi är något jag tror vi ständigt måste påminna oss om. Särskilt viktigt blir kanske det just nu för t.ex. designområdet som just håller på att bygga upp sin forskningsmiljö, men det gäller säkerligen också många andra områden.

Med lätta steg kunde jag lämna R-huset vid campus Sundsvall och se fram emot kommande avdelningsbesök. Alla med sin särprägel och alla med sina utmaningar, men alla lika viktiga för att vi ska vara det breda och spetsiga universitet vi vill vara. Ett globalt universitet med regionalt engagemang!