Lovisa Högberg

Samhällsekonomiska effekter av covid-19

I Mittuniversitetets strategi för 2019–2023 står att vi är ett globalt universitet med regionalt engagemang, med akademiska miljöer som tar sig an globala utmaningar och bidrar till regional utveckling. Sällan har väl detta känts så aktuellt och angeläget som denna vår när covid-19 skapar utmaningar för oss alla. Som ni kunnat läsa här på bloggen har CER-nätverket varit med och stöttat olika initiativ för att bidra till den regionala utvecklingen, eller i vart fall motverka en alltför stor tillbakagång. Mittuniversitetet har också, på en direkt fråga från regeringen, öppnat upp för fler utbildningsplatser som svar på den stora arbetslöshet som väntas i spåren av hälsokrisen. Utöver det finns massor av innovativa, lokala initiativ för att stötta verksamheter och branscher i kris. 

Samhällsekonomiskt sett skiljer vi på effekter av sjukdomen och effekter av de samhällsåtgärder som sätts in för att minska spridningen av sjukdomen. Sjukdomen orsakar direkta kostnader för sjukvård och indirekta kostnader för produktionsbortfall vid jobbfrånvaro. I framtida samhällsekonomiska analyser kommer vi kunna ställa sådana kostnader mot de åtgärder som beordrats eller rekommenderats för att hantera pandemin som ökade kostnader för arbetslöshet och minskade skatteintäkter från både hushåll och företag. Till det kommer svårmätbara effekter som mänskligt lidande till följd av sjukdom, isolering, arbetslöshet och död, men också värden såsom minskad miljöpåverkan vid en lägre produktionsnivå.   

De goda initiativen för att motverka negativa samhällseffekter av såväl sjukdom som pandemiåtgärder handlar bland annat om samhällsentreprenörskap och sociala innovationer som avser lösa större utmaningar än de egna och dämpa de negativa samhällsekonomiska konsekvenserna. Ofta fyller dessa initiativ ett tomrum mellan den privata marknaden och offentlig sektor, men är inte tänkta som rent filantropiska eller ideella aktiviteter utan ger entreprenören en vinst (som ofta återinvesteras). Samhällsvärdet utöver den ekonomiska vinsten av sådana aktiviteter räknas inte alltid in i sin helhet i Bruttonationalprodukten (BNP), vilket RESENS-projektet har visat i antologin Samhällsentreprenörskap och regionalt värdeskapande i Norden (Embla Förlag), men de samhällsnyttiga initiativ som pågår kan få stor effekt i samhället både på kort och lång sikt. 

En relaterad fråga är vad den sociala distanseringen kommer göra med våra sätt att leva och umgås. Det går att tänka sig att tilliten mellan människor och till samhällsinstitutioner kan påverkas både positivt och negativt av den rådande situationen. Om tilliten minskar riskerar det att minska det sociala kapitalet i samhället som gör att vi vågar fatta beslut och ingå relationer och kontrakt. En sådan osäkerhet kan få stora konsekvenser för både hushållens och företagens agerande och vår samhällsekonomi framöver. Om tilliten däremot ökar när enskilda medmänniskor tillsammans med företag, institutioner och civilsamhället hjälper varandra genom svåra tider bygger det kapacitet att överkomma samhällsutmaningar.

Slutligen är det värt att lyfta frågan om och i så fall hur covid-19-pandemin kommer att påverka vår värdering av olika fenomen och resurser. Centralitet och närhet är värden som länge värderats högt, vilket bland annat avspeglas i relativt högre fastighetsvärden i centrala, täta lägen. Den rådande situationen kommer kanske ändra vår uppfattning om avstånd/distans som en resurs. I en aktuell forskningsansökan, som forskare från CER och andra enheter på Mittuniversitetet har skrivit, lyfts frågan om hur olika polariseringstrender utvecklas geografiskt på tre olika nivåer – mellan regioner, inom regioner och inom kommuner – i relation till bosättningsmönster och arbetsmarknad. Med de utvidgade erfarenheterna av distansarbete, insikten om risker med många människor på en liten yta (utöver tidigare upplevda fördelar) samt behovet av viss grad av självförsörjning kanske vi i framtiden kan se en förändrad syn på resursfördelning på mindre orter och glesbygd. Vi kommer fortsätta undersöka den typen av frågor genom att kroka arm med det omgivande samhället och försöka bidra till den regionala utvecklingen även när vi kan börja summera de samhällsekonomiska effekterna av den globala utmaning vi befinner oss i.  

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Kommentera