Gästibloggare

Utejobbarna är våra hjältar

Värna våra äldre och andra riskgrupper! Tvätta händerna noga med tvål och vatten! Håll avstånd! Inga onödiga resor! Rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten är vid det här laget inpräntade i våra hjärnor. Vi vet vad som gäller i teorin, men i praktiken kan det vara knivigare. Det har flera av HSB Södra Norrlands medarbetare fått känna av under de senaste veckorna.

I mitten av mars stängde vi våra tolv lokalkontor för spontanbesök. Många av kunderna (främst förtroendevalda i bostadsrättsföreningar) är 70-plusare eller tillhör andra riskgrupper, så det kändes naturligt att hjälpa till att skydda dem på detta sätt. De flesta ärenden går nuförtiden att lösa digitalt eller via telefon och mejl, utom att hämta nycklar förstås, men det är löst genom att man ringer först och kommer överens om en tid. Några tjänstemän finns på plats på kontoren, men de flesta jobbar hemifrån sedan en dryg månad.

Den största gruppen medarbetare, fastighetsskötarna och lokalvårdarna, fortsätter att jobba ute i bostadsområdena. Deras uppdrag, liksom reparatörernas, går inte att lösa hemifrån. Fastigheterna måste tas om hand. Däremot finns ett nytt säkerhetstänk. De ställs inför nya utmaningar när smittan lurar runt hörnet. En akut felanmälan måste åtgärdas, men hur gör man när kunden är hemma i karantän och dessutom tillhör en riskgrupp?

Det är inte bara att ringa på och gå in i en lägenhet när den boende öppnar. Nu behöver vi ställa kontrollfrågor: Tillhör den boende en riskgrupp? Känner den sig frisk? Kan den vara snäll och hålla distans? Vi har reparatörer som sagt åt boende att vänta i trapphuset medan en läcka i badrummet fixas, eftersom de inte följer rekommendationen att hålla avståndet. Vid några enstaka tillfällen har vi inte gått in alls, på grund av att den boende hostar och snörvlar. När vi går in ska helst skyddshandskar användas. Men de börjar ta slut och leveranserna av nya dröjer. Lagret är tomt. Även så kallade streetservetter och handspriten är slut hos leverantörerna. Kvar återstår tvål och vatten.

Hur länge orkar de fortsätta? Risken för slentrian är stor. Oron som fanns i början av pandemin har på sina håll börjat klinga av. Trots att det är nu som faran i vår del av Sverige verkar öka. Uthålligheten är a och o. Som tjänsteföretag är medarbetarna oerhört viktiga. Utan dem kan tjänster inte utföras och avtal inte hållas. Än så länge drabbas inte kunderna. Medarbetarna är visserligen mer sjuka än vanligt – man ska ju stanna hemma vid minsta misstanke om förkylning – och arbetsstyrkan är naggad i kanten på sina håll. Samtidigt har antalet felanmälningar och beställningar (som visserligen är en mindre del av vår totala verksamhet) gått ner med 20 procent sedan coronapandemin gjorde entré.
Vi har en tydlig handlingsplan för vilka uppgifter som ska prioriteras om det blir nödvändigt. Fel i avlopp och elfel prioriteras högt, medan grussopning kan vänta någon dag. Det verkar som om kunderna tänker ungefär likadant. Bytet av diskhon kan vänta.

Så här års är det väldigt mycket utomhusjobb. Förutom gruset som ska sopas upp, börjar vårblommorna kika fram i rabatterna, och med dem kommer ogräset. Snart börjar gräsmattorna växa. Det finns jobb att göra. Företagets stora hjältar, våra fastighetsskötare, lokalvårdare och reparatörer, hjälper de boende och håller företagsfanan högt. Vi som inte längre träffar kunderna fysiskt, utan jobbar hemifrån eller inne på halvtomma kontor, kan inte annat än applådera och beundra våra kollegors insatser ute i bostadsområdena. Nu hänger våra jobb på dem. Blir de sjuka eller måste vara hemma för att ta hand om sjuka barn, så att företaget inte kan leverera tjänster – då kommer det att drabba oss hårt ekonomiskt. Oss alla.

Anna-Karin Widehammar, kommunikationsstrateg HSB Södra Norrland

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Kommentera