Gunnar Berg

Skolorganisation och skolkultur 2: Skolan som institution och skolor som organisationer

Hur skolan styrs och skolor leds och relationer mellan styrning och ledning är nyckelområden som med fördel kan studeras medfrirumsteorin som analysinstrument. Men kravet på teorin är också, som jag återkommer till i kommande blogginlägg, att den ska fungera som ett användbart verktyg för skolans praktiker – t.ex. i anslutning till att skolor arbetar för att kartlägga och utveckla vardagsarbetet.

     Avhandlingarna Skolan som organisation från 1981 och Att förstå skolan från 2003 utgör hörnstenar i forskningen som utmynnat i frirumsteorin. Men samtliga mina övriga arbeten (som under 1980-talet tillkom i nära samverkan med Erik Wallin) är byggstenar i forskningsprocessen som ägt rum före, mellan och efter publiceringen av avhandlingarna. Teoribygget vilar på att skolan som institution, liksom enskilda skolor som organisationer, bärs upp av såväl samspel som konflikter mellan och inom maktintressen som förekommer på alla nivåer i och utanför skolsystemet.

     Begreppet frirum är alltså centralt i sammanhanget. Frirummetsyttre gränser (ramar) grundas på den statliga, kommunala och civilsamhälleliga styrning som kommer till uttryck i skolans formella och informella uppdrag. Styrningen är i grunden av ideologisk, juridisk och ekonomisk art. Som en följd av pluralistiska samhälleliga maktförhållandena är emellertid de yttre gränserna mångtydiga till sin karaktär. I ett nötskal vilar frirumsteorin på tesen att ju högre grad av institutionell mångtydighet (d.v.s. mer eller mindre töjbara yttre gränser för vardagsarbetet), desto mer omfattande är frirummet för enskilda skolorganisationers egna och självständiga handlingar.

     Det ovan sagda öppnar för att den samlade verksamhet som skolan som institution står för präglas av komplexitet som i olika avseenden återverkar på enskilda skolorganisationers (skolors) vardagsarbete. Ett väsentligt syfte med frirumsteorin är att den ska kunna fungera som ett analytiskt verktyg för att bena uppkomplexiteten och därmed bidra till att göra skolans verksamhet och enskilda skolors arbete mer transparant, överskådlig och begriplig.

     Du som praktiskt verksam inom skolan upplever kanske ovanstående text som abstrakt och svårforcerad. Kanske frågar du dig: ”Vilken nytta har jag av detta …?”. Som togs upp i föregående blogginlägg, och som ytterligare kommer att utvecklas i de kommande, är förhoppningen att frirumsteorin kan vara användbar även för dig som praktiker. Som analytiskt verktyg syftar den nämligen till att tydliggöra olika kraftfält som sammantagna formar det vardagsarbete som elever, lärare, skolledare m.fl. medverkar i. Kunskaper av detta slag är nödvändiga som underlag för t.ex. lokal skolutveckling.  Inget är så praktiskt som en god teori brukar det heta, och förhoppningsvis gäller detta även för frirumsteorin