Gunnar Berg

Skolorganisation och skolkultur 14: Frirum och skolutveckling

Nyckelord i en vardagsnära skolutveckling grundad på frirumsteorin är skolans yttre och skolors inre gränser. De yttre gränserna står för skolan som institution i samhället med dess mångskiftande uppdrag. De inre gränserna är uttryck för det vardagsarbete som bedrivs av och inom enskilda skolor som organisationer. Det tillgängliga frirummet utgörs av skillnaden mellan yttre och gränser. Mot denna bakgrund kan vi tala om – definiera – skolutveckling som en process som går ut på att skolor för elevers bästa upptäcker och erövrar det outnyttjade frirummet.

Var en enskild skola befinner sig i frirummet undersöks med hjälp av dokument- och kulturanalys. Med dokumentanalys studeras skolans yttre institutionella gränser (ramarna), medan kulturanalyser ger ingående bilder av enskilda skolors inre arbete. Utfallet av sådana analyser visar som regel att olika skolor använder sina tillängliga frirum på olika sätt. Detta innebär att innehållet i en skolas utvecklingsarbete kan bli något helt eller delvis annat än skolutveckling i en annan. Närmare bestämt står skolutveckling för en process som går ut på att i förhållande till professionella överväganden om vad som är elevers bästa…

  • … arbeta för en förändring av gängse vardagsarbete (= de inre gränserna) som
  • ligger inom ramen för en av stat och samhälle sanktionerad skolverksamhet (= de yttre gränserna).

Detta får dock inte uppfattas som att utvecklingsarbete handlar om att okritisk acceptera rådande yttre och inre gränser som givna. Tvärtom öppnar frirumsstrategin, dvs. den på frirumsteoringrundade utvecklingsmodellen, för en kritisk diskussion av gränsernas innehåll.  Här öppnar sig intressanta möjligheter för konstruktiva dialoger (pedagogiska samtal) mellan och inom skolans olika professionella aktörer men även för goda pedagogiska samtal med andra intressenter inom och utom skolans område.