Gunnar Berg

Skolans marknadisering 1: Skolan i perspektivet av andra organisationer

Under hösten 2013 kommer blogginläggen handla om senare decenniers marknadisering av den svenska skolan. Inläggen, som kommer att växla från faktaåtergivning till mer kritiskt granskande debattinlägg, vilar på frirumsteorin som behandlades i tidigare blogginlägg. Jag inleder med några reflektioner om olika organisationers grundläggande drivkrafter.

En vinstdrivande företagsorganisation styrs ytterst av den marknad dit företagets verksamhet är förlagd. För att överleva krävs att företaget uppfattar signaler från marknaden (kunderna) som indikerar förändrade förutsättningar, och snabbt anpassar sin verksamhet efter detta. Alla organisationer är emellertid inte företag. Jag vill hävda att en enskild skola i sin grundkonstruktion är en icke-vinstdrivande organisation. Skolan är inrättad av staten för att fullgöra vissa bestämda (och delvis motsägelsefulla) uppdrag. I sin egenskap av skolans yttersta uppdragsgivare ger staten skolor som organisationer mandat, och förser dem med medel, att fullgöra vissa bestämda uppgifter.

Organisationer är underordnade olika vad vi kan uttrycka som styrstrukturer. Vi har å ena sidan marknadsorienterade organisationer som ytterst styrs av tillgång och efterfrågan, och vars verksamheter är möjliga att uttrycka i kvantitativa produktionsresultat. Å andra sidan har vi reglerade – ofta i grunden politiskt styrda – organisationer som är mer oberoende av (och kanske t o m på direkt kollisionskurs med) olika marknadskrafter, och vars kärnverksamheter är av mer kvalitativ art.

Organisationers reglering kan vila på andra grunder än politiska, t ex NGO-organisationer, religiösa samfund, folkrörelser, intresseorganisationer etc. Organisationer som kännetecknas av en total marknadsstyrning och/eller som är totalreglerade existerar emellertid knappast. Politiskt reglerade organisationer som skolor är givetvis inte opåverkade av olika marknadskrafter, och omvänt gäller att marknadsorienterade företag är underkastade en viss i politisk reglering genom t.ex. civilrättslig lagstiftning. Organisationers styrstrukturer kan således ses som ändpunkter på en skala, där vinstdrivande företag är exempel på i huvudsak marknadsorienterade och skolor på i huvudsak politiskt reglerade organisationer.

Men av detta följer att det även existerar organisationer med blandad styrstruktur som inte sällan kännetecknas av inbyggda målkonflikter såtillvida man måste anpassa verksamheten till såväl en kundstyrd marknad som till direktiv som kan stå i mer eller mindre konflikt med kundernas efterfrågan.