Gunnar Berg

Skolans marknadisering 4: New Public Management

Som togs upp i föregående blogginlägg beskrev dåvarande skolminister Beatrice Ask i valfrihetspropositionen 1991/92:95 skolans marknadsorientering som ”… en stimulerande tävlan mellan skolor, med olika inriktning och olika ägandeformer /som/ kan bidra till att höja kvaliteten inom hela skolväsendet.” Denna slutsats är ett uttryck för en nyliberal inriktning av offentlig verksamhet, administration och förvaltning som benämns New Public Management (NPM).

     Allmänt uttryckt vilar NPM på antagandet att marknadsinfluerad och kundorienterad styrning av offentlig verksamhet leder till produktivitetsvinster, kostnadseffektivitet och måluppfyllelse. I utredningen Regeringen styr riket − ett styrsystem växer fram (SOU 2007:75) sammanfattas några bärande hörnstenar i NPM-filosofin så här:

Som togs upp i föregående blogginlägg beskrev dåvarande skolminister Beatrice Ask i valfrihetspropositionen 1991/92:95 skolans marknadsorientering som ”… en stimulerande tävlan mellan skolor, med olika inriktning och olika ägandeformer /som/ kan bidra till att höja kvaliteten inom hela skolväsendet.” Denna slutsats är ett uttryck för en nyliberal inriktning av offentlig verksamhet, administration och förvaltning som benämns New Public Management (NPM).

Allmänt uttryckt vilar NPM på antagandet att marknadsinfluerad och kundorienterad styrning av offentlig verksamhet leder till produktivitetsvinster, kostnadseffektivitet och måluppfyllelse. I utredningen Regeringen styr riket − ett styrsystem växer fram (SOU 2007:75) sammanfattas några bärande hörnstenar i NPM-filosofin så här:

  • En förskjutning av fokus från administrativa system, resurser och processer till prestationer och effekter.
  • Betydelsen av att kunna kvantifiera resultat, särskilt i form av prestationsmätningar och system för dessa.
  • Inrättandet av specialiserade och friståendeutförarorganisationer.
  • Kontrakt och kontraktsliknande relationer mellan olika nivåer av uppdragsgivare och utförare i stället för traditionella hierarkiska relationer.
  • Ökad användning av marknadsliknande mekanismer i olika former av serviceproduktion.
  • Betonandet av kvalitet samt konsument- och brukarintressen.
  • Brytandet av skarpa gränser mellan offentlig, privat och frivilligsektor (s. 93–94, mina kursiveringar).

 

NPM grundas på att brukarna – kunderna – löser in sina skattefinansierade ”checkar” (skolpeng i skolans värld) i valfri konkurrensutsatt verksamhet. Valfrihet är alltså nyckelordet i sammanhanget, och inom offentliga tjänsteproducerande organisationer som skolan förutsätter en valfrihet värd namnet konkurrens – eller som nämndes med Asks ord en ”stimulerande tävlan” –  mellan och inom kommunala och fristående skolor.

  • En förskjutning av fokus från administrativa system, resurser och processer till prestationer och effekter.
  • Betydelsen av att kunna kvantifiera resultat, särskilt i form av prestationsmätningar och system för dessa.
  • Inrättandet av specialiserade och friståendeutförarorganisationer.
  • Kontrakt och kontraktsliknande relationer mellan olika nivåer av uppdragsgivare och utförare i stället för traditionella hierarkiska relationer.
  • Ökad användning av marknadsliknande mekanismer i olika former av serviceproduktion.
  • Betonandet av kvalitet samt konsument- och brukarintressen.
  • Brytandet av skarpa gränser mellan offentlig, privat och frivilligsektor (s. 93–94, mina kursiveringar).

NPM grundas på att brukarna – kunderna – löser in sina skattefinansierade ”checkar” (skolpeng i skolans värld) i valfri konkurrensutsatt verksamhet. Valfrihet är alltså nyckelordet i sammanhanget, och inom offentliga tjänsteproducerande organisationer som skolan förutsätter en valfrihet värd namnet konkurrens – eller som nämndes med Asks ord en ”stimulerande tävlan” –  mellan och inom kommunala och fristående skolor.