Ny bok om Political Public Relations

Nu har min senaste bok kommit från tryckeriet. Boken det handlar om är den andra och reviderade upplagan av Political Public Relations. Concepts, Principles, and Applications (Routledge), redigerad tillsammans med Spiro Kiousis. Precis som med den första upplagan är tanken … Läs mer →

Ny och reviderad upplaga av Handbok i journalistikforskning

Nu är den här, lagom till hösttterminen: den andra och reviderade upplagan av ”Handbok i journalistikforskning”. Boken är redigerad tillsammans med Michael Karlsson, och jämfört med den första upplagan har relativt omfattande förändringar gjorts. Förutom att samtliga ”gamla” kapitel har … Läs mer →

Special om politisk kommunikation i valet 2018

Lagom till Almedalen i somras släpptes det senaste numret av Statsvetenskaplig tidskrift digitalt. Det är ett specialnummer redigerat av Henrik Oscarsson och mig, på temat politisk kommunikation under valrörelsen 2018. Såvitt jag vet är det första gången som den tidskriften … Läs mer →

Ny tidskriftsartikel om medieanvändning och politiskt intresse

Ur ett demokratiskt perspektiv råder det föga tvekan om vikten av att människor är intresserade av politik och samhälle. Åtskilliga studier visar också att politiskt intresse har avgörande betydelse för bland annat människors politiska kunskaper och deltagande. Den amerikanska statsvetaren … Läs mer →

Den partiska nyhetsjournalistiken i valet 2018

Är de svenska nyhetsmedierna partiska? Gynnade eller missgynnade de svenska nyhetsmedierna några särskilda partier i deras bevakning av valrörelsen 2018? Detta är två av de frågor som Bengt Johansson och jag analyserar i den nya boken Kampen om mediebilden. Nyhetsjournalistik … Läs mer →

Året som gick och året som kommer

Så har det gamla året lagts till handlingarna. För egen del är det inget jag sörjer. Tvärtom kommer jag att minnas 2018 som ett bottenår. Inte för att allt var dåligt, långtifrån, men för att det som var positivt i … Läs mer →

Ny tidskriftsartikel om svensk väljarrörlighet

En av de mest betydelsefulla trenderna vad gäller väljarbeteende är den ökade väljarrörligheten. Enligt den senaste VALU ökade exempelvis andelen väljare som bytte parti från 25 procent mellan valen 1988–1991 till 40 procent mellan valen 2014–2018. Även väljarrörligheten under själva … Läs mer →