Skolorganisation och skolkultur 14: Frirum och skolutveckling

Nyckelord i en vardagsnära skolutveckling grundad på frirumsteorin är skolans yttre och skolors inre gränser. De yttre gränserna står för skolan som institution i samhället med dess mångskiftande uppdrag. De inre gränserna är uttryck för det vardagsarbete som bedrivs av och inom enskilda skolor som organisationer. Det tillgängliga frirummet utgörs av skillnaden mellan yttre och gränser. Mot denna bakgrund kan vi tala om – …

Skolorganisation och skolkultur 13: Vad är skolkultur?

Skolkulturer är abstrakta och svårfångade. Icke desto mindre är de närvarande överallt i skolors vardagsarbete. Scheman, tjänstefördelningar, skolkataloger och arbetsplaner är administrativa dokument som inrymmer väsentliga skolkulturella aspekter Vidare finns skolkulturer närvarande i undervisningen, elevers inbördes relationer, lärares samtal i personalrummet, föräldramöten, konferenser av alla slag etc.   Skolkulturer kan liknas vid informella regelsystem som informellt styr …

Skolorganisation och skolkultur 12: Skolorganisationers många ansikten

Frirumsteorin vilar som framgått på att skolan som statlig institution har vissa bestämda uppdrag att fullgöra i samhället. Enskilda skolor, d.v.s. skolor som organisationer, är operativa enheter som har att förhålla sig till de institutionella uppdragen i anslutning till vardagsarbetets planering, genomförande och uppföljning.      Skolorganisationer uppvisar internt olika ”ansikten” eller sfärer i förhållande till de aspekter av …

Skolorganisation och skolkultur 11: Skolors byråkratiska/administrativa sfär

Som behandlats i de två senaste blogginläggen kan skolor beskrivas som professionella organisationer om vi lyfter fram de anställda och tvångsorganisationer om uppmärksamheten riktas mot elever. Men skolor kan också ses som byråkratiska/administrativa organisationer och då riktas fokus mot regelverk och arbetsformer som ligger till grund för vardagsarbetet. Att betrakta skolor i detta perspektiv innebär …

Skolorganisation och skolkultur 10: Skolor betraktade som tvångsorganisationer

Ett bärande inslag i skolans institutionella struktur är att elevrekryteringen till grundskolan grundas på skolplikt. I motsats till vad företrädare för mer marknadiserade synsätt på skolan hävdar är elever per definition inga ”kunder”, utan snarare aktörer i tvångsorganisationer. Skolplikten står för att ett av skolans oskrivna uppdrag är att förvara elever, men skolplikten innebär också en skyldighet att …

Skolorganisation och skolkultur 9: Skolor som uni- och multiprofessionella organisationer

Föregående blogginlägg handlade om hur enskilda skolor som organisationer kan beskrivas och förstås som enskilda enheter som agerar inom ramen för skolan som institution i samhället. En enskild skolorganisation kan indelas i olika sfärer, en professionell, en byråkratisk/administrativ och en tvångssfär. I detta inlägg ska vi titta närmare på den professionella sfären, d.v.s. den del av …

Skolorganisation och skolkultur 8: En skolorganisations olika sfärer – en introduktion

När skolan som institution uppmärksammas kommer, som tagits upp i tidigare blogginlägg, skolan som inrättning i samhället med sina uppdrag och styrsystem i blickpunkten. I detta och några kommande inlägg kommer jag emellertid tillfälligt att lämna skolan som institution för att, med frirumsteorin som grund, koncentrera resonemangen på enskilda skolor som organisationer.      Den grekiska ursprungsinnebörden av ordet …

Skolorganisation och skolkultur 7: Frirumsteorin – en sammanfattning så långt…

De yttre gränserna för en tillåten skolverksamhet regleras av denstyrning som stat och samhälle utövar gentemot skolan som institution i samhället. Styrningen pekar ut skolans uppdrag och är till innehållet av ideologisk, juridisk och ekonomisk art.      I pluralistiska samhällen, som det svenska, är emellertid skolans politiska styrning komplex och mångtydig. Detta medför att frågan var de yttre gränserna egentligen går för skolans …

Skolorganisation och skolkultur 6: Skolinstitutionen som moraliskt frirum

Ett fungerande samhälle vilar enligt Douglass North (SNS förlag, 1993) på stabila institutioner som ger struktur åt vardagslivet, minskar samhälleliga transaktionskostnader och fungerar som vägledning och rättesnören för mänsklig samvaro. Han hävdar vidare att rättssäkra institutioner är en förutsättning för samhällens varaktighet och utveckling över tid.      Skolan är en statlig institution vars uppdrag i samhället inte enbart handlar …

Skolorganisation och skolkultur 5: Institution och organisation som innehåll och form

Frirumsteorin öppnar för att skolan som institution i samhället och skolor som enskilda organisationer kan betraktas såväl var för sig som i ett och samma sammanhang. Vad kan då detta innebära närmare bestämt?      Om skolan som institution granskas innehållsligt eftersträvas att blottlägga och kritiskt granska de uttalade och outtalade uppdrag som i vid bemärkelse ligger till grund …