Skolorganisation och skolkultur 4: Frirumsteorins organisationsteoretiska grundvalar

Formell organisation är nyckord i traditionell rationalistiskorganisationsteori. Enkelt uttryckt står detta för att organisationer skapas av sina huvudmän som rationella verktyg för att genomföra en verksamhet som till innehållet ligger i linje med huvudmannens intressen. Kommunikation mellan huvudman och organisationens verkställande nivå upprätthålls i huvudsak i form av utarbetade regelsystem.      Sociologen Bengt Abrahamsson har moderniserat den traditionella rationalistiska …

Skolorganisation och skolkultur 3: Spelregler, spelplan, spel, spelare, domare och lagledare

Som framgick av föregående blogginlägg är ambitionen medfrirumsteorin att den är användbar som verktyg för att analysera samhälleliga företeelser som knyter an till såväl skolans verksamhet i stort som enskilda skolors vardagsarbete. Med lagspel som metafor kan detta belysas så här:      Spelregler utgör grunden för (lag)spel som genomförs påspelplaner och övervakas av domare. Spelets huvudaktörer ärspelarna. Men även supportrarna är väsentliga intressenter såtillvida …

Skolorganisation och skolkultur 2: Skolan som institution och skolor som organisationer

Hur skolan styrs och skolor leds och relationer mellan styrning och ledning är nyckelområden som med fördel kan studeras medfrirumsteorin som analysinstrument. Men kravet på teorin är också, som jag återkommer till i kommande blogginlägg, att den ska fungera som ett användbart verktyg för skolans praktiker – t.ex. i anslutning till att skolor arbetar för att kartlägga och utveckla vardagsarbetet. …

Skolorganisation och skolkultur 1: Från beskrivning till analys

Syftet med forskningen som jag varit engagerad i sedan i mitten av 1970-talet är att utveckla en teori om skolan som institution och skolor som organisationer. Kravet på teorin – vanligtvis benämndfrirumteorin – är att den ska kunna fungera som analysverktyg för att tränga in i och öka förståelsen för den verksamhet som fullgörs av skolan som inrättning …

Lärare som ledare 11: Från lärares ledarskap till skolor som organisationer

Med detta inlägg avslutar jag för denna gång serien av bidrag om Lärare som ledare. För en mer utförlig genomlysning av detta område hänvisas till den nyutkomna boken Lärare som ledare – i och utanför klassrummet (red: Berg, Sundh & Frank, Studentlitteratur, 2012). Boken innehåller 17 bidrag skrivna av 19 författare och vi som medverkar gör vårt bästa …

Lärare som ledare 10: Lärares och rektorers ledarskap

Som togs upp i blogginlägget Lärare som ledare 8 domineras i dagsläget den statliga styrningen av skolan av centraliserad resultatstyrning. Detta öppnar för en lärarroll där prov- och testresultat, betyg etc. står i förgrunden för det vardagliga arbetet. Att uppnå resultat förutsätter självfallet att någon form av pedagogisk process genomförs, och den samlade problematik som lärare därmed har …

Lärare som ledare 8: Lärares kombinerade klassrums- och skolorienterade ledarskap

Dagens i huvudsak resultatstyrda skola öppnar för en lärarroll där prov- och testresultat, betyg, kvalitetskontroll etc står i förgrunden för det professionella yrkesutövandet. En konsekvensanalys av vad den resultatstyrda skolan innebär för läraryrket, leder emellertid inte enbart fram till slutsatser om vad lärare (enligt gängse marknadsterminologi) förväntas leverera till samhället. Väl så väsentliga i sammanhanget är de processer som …

Lärare som ledare 7: Karismatiskt ledarskap

Enligt ordboken betyder karisma ungefär lyskraft. Ett karismatiskt ledarskap bottnar i att dominans och maktutövande i väsentliga avseenden grundas på ledarens personliga utstrålning.      I en essä i Dagens Nyheter den 22 oktober 2011 fångar Lena Andersson in några betydelsefulla aspekter av karismatiskt ledarskap. Som exempel lyfter hon bl.a. fram Carl Bildts förmåga att med …

Lärare som ledare 6: Björklund kontra Lgr 11 om lärares ledarskap

Peter Tillbergs berömda 70-tals målning Blir du lönsam lilla vän är en slagkraftig illustration av katederundervisning som arbetsform. Konstverket föreställer en mellanstadieklass med elever utplacerade i enlighet med klassrummets sedvanliga fysiska anatomi. De väl disciplinerade elevernas uppmärksamhet är (med ett undantag) riktad mot en upphöjd men osynlig lärarauktoritet. I DN-inlägget den 13 mars 2011 talar, …

Lärare som ledare 5: Ett debattinlägg om lärares ledarskap

Utbildningsminister Jan Björklunds utspel i Dagens Nyheter den 13 mars 2011 att “… den under lång tid förhatliga ‘katederundervisningen’ måste återigen bli vanligare i svenska klassrum”, uppmärksammar frågan om lärares självständighet att leda klassrumsarbetet. I en vidare mening har detta med lärares ledarskap och professionalism att göra. Ett professionellt yrkesutövande vilar bl.a. på att omvärlden …