I den nya skollagen görs en distinktion mellan lika tillgång till utbildning och likvärdig utbildning. Med lika tillgång avses enligt lagen att alla elever ”… oberoende av geografiskt hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet”. Om likvärdighet sägs att utbildningen ”… inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett …
De resonemang som förts i de tidigare blogginläggen om skolans uppdrag leder fram till frågan huruvida skolans kompetensutvecklande respektive kulturreproducerande uppdrag är artskilda i fråga om innehåll och inriktning. Frågan har sin grund i att det kompetensutvecklande uppdraget vilar på föreställningar om makroekonomisk tillväxt, utveckling av humankapital och skolan som instrument för arbetskraftens kvalificering. Det …
Som tas upp i några tidigare blogginlägg har skolans kulturreproducerande uppdrag med bildning snarare än med utbildning att göra. Men vad är bildning och vad innebär det att vara bildad? Är personer som visar framfötterna i mediala frågesporter med nödvändighet bildade? Handlar det kanske om att uppföra sig belevat, kunna sin Tolstoj, deklamera Geijer och …
”Arbetar du eller bedriver du en verksamhet?” Denna något intrikata fråga ställde min gode vän Magnus Söderström till mig när han en gång i slutet av 80-talet stormade in i mitt arbetsrum på pedagogen i Uppsala. Arbete är förvisso ett nyckelord för att förstå distinktionen mellan skolans utbildnings- och bildningsuppdrag. De klassiska aristokratiska och nyhumanistiskt …
I föregående blogginlägg hävdades att skolans uppdrag grovt sett kan beskrivas som utbildning och bildning. I ett försök att precisera innebörden i dessa olika uppdrag ter sig Max Webers berömda begrepp mål- och värderationalitet som lämpliga för att tränga in i denna problematik. Att agera i förhållande till en budgetram kan förstås som ett målrationellt handlande, medan …
Ett synnerligen markant uttryck för skolanskompetensutvecklande uppdrag är att de aktuella skolpolitiska styrdokumenten genomsyras av skrivningar som lyfter framentreprenörskap som ledstjärna för skolans arbete. Detta kan belysas av att i motivtexten i propositionen till den nya skollag som trädde i kraft 1 juli i år trycks det på att entreprenörskap ”… ska löpa som en röd tråd …
I radioprogrammet God morgon världen den 15 maj 2011 gick kulturjournalisten Ulrika Knutson till storms mot att från och med i höst kommer musik inte längre vara ett obligatoriskt estetiskt kärnämne i gymnasieskolan. ”Andra kärnämnen har vunnit den stora huggsexan…” dundrar hon: 40-50 timmar med teckning, dans, kulturhistoria som tidigare varit obligatoriska för samtliga elever ska bort. …
Som togs upp i föregående blogginlägg finns nog ganska lite i managementkulturens nyspråk som kan underlätta det professionella livet för dagens rektorer och andra skolledare. Frågan är då om klassikerna inom området har något att erbjuda? Låt oss hastigt titta närmare på den kanske mest klassiska boken i detta sammanhang, nämligen renässansfilosofen NiccolóMachivellis verk Fursten, publicerad 1513. I …
Managementlitteraturen framhåller gärna att ledare som bejakar varumärkesskapande, kundorientering, nätverksbyggande, entreprenörskap, serviceanda, coaching etc tillhör de framgångsrika vinnarnas skara. Enligt resonemang av detta slag står och faller det goda ledarskapet med att chefen/ledaren besitter ledaregenskaper som dynamisk personlighet, flexibelt förhållningssätt, empatisk framtoning, social- och kommunikativ kompetens, karismatisk utstrålning etc. De ledare som företräder förhållningssätt som har …
I föregående blogginlägg behandlades det korstryck som utmärker skolledares arbete och arbetsvillkor. Den problemställning som tas upp nedan har i hög grad med korstrycket att göra och kan formuleras med frågan: Vem är egentligen skolans huvudman? Om vi läser den nya (och gamla) skollagen och andra officiella skolpolitiska styrdokument får vi till synes tydliga svar på denna fråga, nämligen …