Anders Fällström

Mittmedia granskar Mittuniversitetet

20190711_DSC_2546Som många av er säkert uppmärksammat, har Mittmedia (ursprung i Sundsvalls Tidning) i sommar haft en serie där de granskar delar av Mittuniversitetets fakturor och avtal. Jag tycker det är väldigt bra när media granskar vår verksamhet, det är deras uppdrag. Precis som när intern- eller riksrevisionen granskar oss, så får vi utomstående ögon på vår verksamhet som belyser saker som vi kanske inte sett och därmed ge oss möjlighet att göra vår verksamhet bättre!

Den granskning Sundsvalls tidning gjort innehåller delar som är mycket bra och viktiga för oss, men i vissa fall har det som publicerats tagits ur sitt sammanhang utifrån den vinkel som journalisten valt. Bara som ett exempel: i den artikel som först publicerades kring vår alkoholpolicy kunde man på morgonen läsa i Sundsvalls tidning och Tidningen Ångermanland att Mittuniversitetet använder skattemedel för att köpa alkohol för en kvarts miljon. Här hängdes både STC:s stora internationella konferens som Christer Fröjdh arrangerade i Sundsvall och RCR:s internationella konferens (både i juni i fjol) ut när det i själva verket handlade om att middagar och en båttur ingick i konferensavgiften och alltså inte var något Mittuniversitetet använde skattemedel (eller andra egna medel) för att bjuda på. Efter kontakt med journalisten ändrades artikeln något där detta framgick. Internationella konferenser ska vi ha fler av vid Mittuniversitetet! Jag kan inte nog ofta uttrycka hur viktigt det är att vi deltar i det vetenskapliga samhället, att internationella forskare besöker oss och att vi anordnar konferenser här!

Den del i granskningen som jag tycker är viktigast gäller den om vårt miljöarbete. Det görs mycket bra i vår verksamhet, men vi har inte samlat ihop oss, vi dokumenterar inte riktigt allt vi gör och vi har ingen riktigt bra styrning/ledning av vårt miljöarbete och bland annat därför kommer vi väldigt dåligt ut i Naturvårdsverkets ranking t.ex. Dock ska vi inte glömma vårt hållbarhetsnätverk som under flera år gjort ett fantastiskt arbete och för länge sedan pekat på att vi måste göra något mer samlat. Jag har full förståelse för viss besvikelse hos kanske framförallt många som ingår i det nätverket för att det dröjt så länge, men precis innan sommaren blev det nu i alla fall klart med anställningar av två stycken mycket kompetenta hållbarhetskoordinatorer. En i Östersund och en i Sundsvall. Koordinatorerna börjar sina tjänster i augusti-september och de kommer då att presentera sig för verksamheten på olika sätt

20190522_DSC_2341När det sedan gäller resande, så är det såklart ett svårt avsnitt, det finns en intressekonflikt mellan att minska flygresor å ena sidan och att öka internationella samarbeten å andra sidan. Enligt en av artiklarna har vi ökat vårt internationella resande väsentligt. Egentligen är det något mycket positivt tycker jag, även om vi också här såklart måste tänka oss för och väga nyttan med resandet varje gång. Det skiljer sig mellan ämnen och områden, men inom vissa områden är det definitivt nödvändigt att vi är aktiva på den internationella arenan. Jag är ganska säker på att några av nyckelrekryteringarna på t.ex NMT aldrig blivit av om inte kontakter knutits fysiskt mellan både forskare och fakultetsledning både i Asien och Europa.

Granskningen har också innehållet årskort på SAS. Om det är årskort eller ”lösa biljetter” påverkar naturligtvis inte mängden flygresor. Tvärtom har det både för mig, Anna-Lena och Siv (de som nämns i artiklarna) gjorts en uppskattning av EKO och mig om vad som är mest lönsamt för universitetet. När det sedan gäller flygandet, så vet jag att åtminstone vi som flyger allra mest inrikes väljer alternativ när det går. Vi ökar våra resfria möten och vi tänker nog efter både en och två gånger innan vi reser. Så roligt är det inte att sällan få vara hemma…

När det gäller flygresor har universiteten också en ännu viktigare uppgift än vår egen verksamhet och det handlar om forskning. Till exempel kring nya bränslen. Här vill jag bara nämna det spännande projekt som Jämtkraft i Östersund har tillsammans med bl.a. Chalmers. Tanken är att fånga in den koldioxid som skapas vid kraftvärmeverk och sedan med hjälp av el från framförallt vatten- och vindkraftverk omvandla den till vätgas och därur skapa flygbränsle. Det är ett exempel på hur viktiga universiteten – i samverkan med andra parter – kan vara i klimatfrågan!

Den sista artikeln i ST:s serie hängs en medarbetare ut som inte på något sätt själv har satt de villkor som gäller, utan har sökt en tjänst i konkurrens, och jobbar på uppdrag av sin chef. Ingen medarbetare vid Mittuniversitetet ska behöva hängas ut eller stå till svars för saker som den själv inte kan påverka!

20190629_DSC_2489Artikeln utgår från Anna-Lenas årskort. Något som, vilket jag på frågor från journalisten påpekade, hon överhuvudtaget inte kan påverka då det är EKO och jag som bedömt att det bli billigare för universitetet. Artikeln innehåller sedan en mängd saker som – trots att vi i intervjuer med journalisten visat – aldrig ställs i relation till någonting. Kopplingen mellan 25% tjänst och resande är t.ex. mycket märklig. Likaså lät journalisten bli att ta med att både UmU och Miun ser hennes kombinerade tjänst som något mycket positivt. Det gynnar båda universiteten och vad vi behöver i universitets-Sverige är mer samarbete och mindre konkurrens. Artikeln avslutas med de villkor Anna-Lena har, något som i mina ögon är helt irrelevant så länge man inte ser på vad som görs i tjänsten och vad universitetet får ut av det eller ställer det i relation till andra tjänster. Definitivt har det ingenting att göra med vare sig flygresor eller miljöarbete att göra. För det arbete Anna-Lena gör vid Mittuniversitetet får hon ut drygt åtta tusen kronor netto. Därtill har hon precis som de allra flesta ledningsfunktioner prefekter o proprefekter, dekaner, pro- och vicedekaner och pro-vice-rektorer (o liknande) i Sverige ett ledningstillägg. Anna-Lenas tillägg är lägre än våra prorektorers. Av det tillägg för dubbelt boende hon har får hon ut drygt 5000kr. En hyra på drygt 6500 och tåg/bilresor mellan Sundsvall och Umeå gör att hon naturligtvis långsiktigt ändå kommer att gå back på detta och nettolönen på drygt 8000 krymper ytterligare. Att en lägenhet hyrs i stället för hotellrum är också ett beslut efter en ekonomisk analys om vad som är billigast för Mittuniversitetet.

Sammanfattningsvis tycker jag det är mycket bra att vi granskas och förstår att medier väljer en vinkel som de utgår från. Det gör att saker som skrivs om oss tas ur ett sammanhang och därför kände jag att det var viktigt för mig att kommentera detta i detta blogginlägg där det jag säger inte blir vinklat av andra Jag tycker också det är viktigt att Mittuniversitetet blir ännu mer synligt och aktivt på den internationella arenan. Både genom att arrangera internationella konferenser i Sundsvall och Östersund och genom starka samarbeten över hela världen!

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Kommentera