Ann-Catrine Edlund

Bullet journaling

Jag har blivit med bullet journal

Vi lämnar för ett ögonblick det vardagliga skrivandet på vykort under tidigt 1900-tal och tittar istället på en ny form av vardagligt skrivande på 2000-talet. Som faktiskt bara verkar ha pågått i några år. Vet du vad en bullet journal är? Eller har hört förkortningen bujo? Kanske att du lyssnade på barnradion den 2 februari. Då fick du veta att det är en planeringskalender som du designar själv efter dina egna behov och där du sätter upp mål i din vardag. Man håller koll på sig själv helt enkelt. Ser till att man äter bra, tränar, umgås, pluggar och hinner göra alla måsten. En egentillverkad planeringskalender som innehåller exakt allt.

Bullet journaling kan alltså ses som en både organiserande och disciplinerande praktik. I undersökningar av vardagligt skrivande i hemmiljö har man också konstaterat att skriftanvändning framför allt används till att just organisera och styra upp vardagen.

Men en bullet journal är också en estetisk praktik. Anteckningarna ska nämligen vara snygga. I påannonseringen av Barnradions inslag säger en flicka att ”Med fina färger blir det mer motiverande att göra sakerna.” Det är därför lite av en materialsport. Du behöver en anteckningsbok med punktade linjer så att du själv kan designa sidornas uppbyggnad utifrån dina behov, speciella tunna pennor i många färger och därtill ett estetiskt sinnelag som inte kan köpas för pengar. Vilket också förklarar varför en penntillverkare är sponsor för en av de många youtubers som har lagt ut instruktions-bujo-videos.

Men det tar väl en massa tid att göra sin egen kalender istället för att köpa en färdig? Just det. Det kan nämligen också vara en meditativ praktik. Inga slarviga anteckningar som du inte kan tolka. Med hjälp av färg och form organiserar du din vardag och skapar (förhoppningsvis) balans i ditt liv. Eller så blir en stressad av kravet på att anteckningarna också ska vara snygga?

Texters estetiska betydelse har sällan betraktats som intressanta i språkvetenskapliga sammanhang. Att diskutera och värdera texters estetik har varit ett uppdrag reserverat för litteraturvetare. Men nu håller det på att hända nåt! Inom språkvetenskap har man släppt begreppet estetik och pratar istället om kreativitet. Texters estetiska och kreativa dimensioner lyfts framförallt fram när man diskuterar just det vardagliga skrivandet, som graffiti, digitala kommentarer eller varför inte bujos.

Eftersom jag har ett väl dolt estetiskt handlag har jag fått hjälp av min dotter att hitta formerna för min bujo. Efter att jag investerat i både bok och pennor. Men det är faktiskt inte min första bujo alls. När livet pågick som allra mest med småbarn och husrenoveringar skapade jag vecko-böcker för att hålla det totala kaoset borta. Middagar och kalas planerades, telefonnummer antecknades och en och annan dagboksnotering. Som att en av min dotters första tvåordsfraser var ”dumma mamma”. Kanske för att jag hindrade henne från att rita   i min vecko-bok?

Kreativa penndrag i veckoboken från 1994 av tvåårig dotter

Estetik och kreativitet var säkerligen också en betydelsefull aspekt av vykortspraktiken och en bidragande orsak till att det blev så populärt med vykort. Vykortsbilderna var de första massproducerade bilderna och den vanligaste bilden ända fram till första världskriget.

Estetiken kan säkert ha varit extra betydelsefull i den ”byteshandel” av vykort som förekom under det första decenniet av 1900-talet. Om du skickar en vy till mig – så skickar jag en till dig. Vykortet ovan med hälsningar från Elsa är skickat till Nanny i Umeå, någon gång före 1905. (Efter 1905 fick man börja skriva meddelanden på vykortets adressida istället för på bildsidan.) Dessutom kunde man vara kreativ och göra egna vykort. Både med egna fotografier och utifrån färdiga mallar eller stämplar. Men mer om det strax.

Litteraturtips om skrift och estetik: Gunther Kress har utforskat barns väg till skriftspråket och där diskuterat skriftens estetiska och kreativa dimensioner. Jan Blommaert har studerat det han kallar för gräsrots-literacy (grassroots literacies), dvs. ett skrivande som utförs av skribenter som inte haft full tillgång till vare sig den nya kunskaps- och informationsekonomin eller literacy-kompetens. Gräsrotsliteracy innehåller oftast estetiska dimensioner där skribentens röst blir extra framträdande. Språksociologen Theresa Lillis redovisar hur skriftens estetiska dimensioner lyfts fram i olika typer av vardagligt skrivande i samtiden.

Litteraturtips om vardagligt skrivande: David Barton och Mary Hamilton har i en klassisk studie undersökt vardagens läsande och skrivande och diskuterat vilka olika funktioner som det vardagliga skrivandet fyller. Här får man också en teoretisk introduktion till (New) Literacy Studies.

Barton, David & Hamilton, Mary (2012 (1998)). Local Literacies. Reading and Writing in one Community. London & New York.

Blommaert, Jan 2008. Grassroots literacy. Writing, identity and voice in central Africa. Routledge.

Kress, Gunther 2000. Early Spelling. Between convention and creativity. Routledge

Lillis, Theresa 2013. The sociolinguistics of writing. Edinburgh University Press.